Skip to main content

On the Road Again

Varje semester började egentligen redan sent på vintern. Då, när slasket fortfarande låg på gatorna och vinden än blåste rått och grått, började den grundläggande planeringen. Tekannan fylldes med någon nyinköpt teblandning och ställdes tillsammans med kopparna på bordet där de fick trängas med kartbok, laptop och utskrifter om alla de platser de ville se och besöka. Över många kvällars tedrickande blev sedan diskussionerna många och långa för att pussla ihop alla drömmar och önskemål till vad som slutligen som vanligt blev en bilsemester nere på kontinenten.

De hade tidigt insett att bilen var ända sättet för dem att kunna kombinera deras skilda intressen och favoritställen: hon ville uppleva storslagen natur och vandra över fjäll och hedar, medan han ville se gamla slott och fornlämningar; företrädelsevis med besöksparkering och näraliggande b & b.

På så sätt hade de tillbringat en semester körandes runt i England där hon fick sitt med dagsvandringar på hedar och han sitt med gamla medeltida småbyar och tillhörande slott. En annan hade de bilat runt i Tyskland där Schwarzwald och Bodensjön hade erbjudit dem båda mycket skilt nöje. Och en tredje hade de stannat i Norden där han efter inledande protester fått erkänna att naturen faktiskt var väldigt vacker.

Denna sommar skulle rutten ligga ner till Alperna, där de tänkt driva runt i gränsområdet mellan Österrike och Italien för att låta sig förföras av fantastiska utsikter, god mat och lämningar som tom enligt honom inte låg allt för långt från vägen.

Så var det äntligen dags att bege sig iväg. Bilen var som vanligt packad för alla eventualiteter; från ösregn och kyla till hetta och stekande sol. Regnkläderna och stövlarna trängdes i bagageluckan med parasollet och flip flopsen och vandringssäcken med kabinväskan. Där framme var GPS-en uppmonterad, iPoden inkopplad och körfikat redo. Körskorna satt på fötterna och de bekväma kläderna på.

De var så redo så de skulle bli och det som oundvikligen blev kvarglömt fick de helt enkelt klara sig utan. En gång hade de på något sätt bara fått med sig en gummistövel – men istället ägde de nu ett par fina engelska boots. En annan gång hade kartboken blivit liggande på köksbänken – vilket hade löst sig på nästa bensinmack. Och en tredje gång låg några tältpinnar kvar efter provtältningen på tomten hemma – så då hade de fått improvisera med nyinköpta trådgalgar. Det fanns inga problem, inga bekymmer; det fanns bara den långa vägen mot semestern och friheten.

Det skulle vara några veckor av absolut avkoppling med lugn och ro. Det var bara för dem att njuta av nya upplevelser, fantastisk natur och god mat. Att bara slappna av.

För de var tillbaka på vägen.

Comments

Popular posts from this blog

Världens läskigaste spindel

Goliath Bird Eating Spider It's frequently described as "larger than a dinner plate," presumably because spider-scientists don't want to freak people out with the significantly more relevant "big enough to fit over your face." It's a foot across and, when it's in the mood, brings down entire birds and eats them. It doesn't make webs, or leap great distances--it just slowly sneaks up behind things and jumps on them. Yes, just like in your nightmares. Go ahead and check behind you. We'll wait. As if a giant spider that can bring down a moderate-sized flying animal wasn't bad enough, it's one of the "hissing bastard spiders" (that's actually its full scientific name), the creepiest creature to exist outside of a horror novel. At this point, evolution clearly just started piling in everything nasty that could possibly fit: Its spit can dissolve flesh down to the bone AND it can shoot invisible hairs that cut your eyes and mo...

Smyger igång lite...

Jag har visst ställt om lite på sistone och har skaffat mig en ny "hobby"... ...nämligen hållbarhet och ett skönare, lugnare och stressfriare liv. Och visst har jag tankar på att skriva något om det framöver - men just idag blir det ett gnällmail som jag just skickat till Järfälla kommun om dessa förbaskade lövblåsare. Så vi inleder min återuppståndelse på detta forumet med det. Lovar i sin tur att återkoppla med svaret, om och när jag får det... Hej, Då jag lämnade min yngste son på förskolan i veckan reagerade jag på att det satt en lapp uppsatt på grinden till gården. På denna lapp meddelade er Entreprenör (Svensk Markservice) att det var dags för höststädning på gården och att det därför bla. kunde vara högljutt när denna städning utförders. Jag blev då påmind om härom veckan när jag gick med den äldre sonen till skolan och (gissningsvis samma) Entreprenör utförde höststädning på skolgården. Då går det män med bensindrivna lövblåsare (vissa av dem med munskyd...

Årets bästa poddavsnitt

(Inser efter förra inlägget, att jag ju självklart måste skriva detta inlägget också :-)) Innan jag kommer till årets i min mening bästa poddavsnitt, måste jag börja med förra årets bästa. Med bästa i den mening att den gett mig mest att fundera på och som jag själv mest tipsat om. Podden är Magnus Carlssons (han från Weeping Willows) Sommar i P1 . Och den handlar om följande: “Magnus Carlson ringer upp forskaren Elin Röös, metrologen och naturskadespecialisten Pär Holmgren, debattören och ordförande i företagsforumet Circular Sweden: Anders Wijkman och flera andra för att få svar på hur vi kan göra för att lösa de problem som hotar miljön. Svaren han får handlar om både vad man som enskild kan göra i det lilla, och hur man kan göra för att påverka beslutsfattare i de stora frågorna .” Har du inte hört det; gör det omgående. Men då till årets poddavsnitt, som delvis är i samma tema, men ändå inte. P3 Dystopia har många riktigt bra (och läskiga) avsnitt, men det ...