Nu, efter att ha varit exakt två månader i Norge befinner jag mig återigen på svensk mark. I typ fem veckor. Sen bär det av mot soligare breddgrader, men det ska inte det här handla om.
Det här ska nämligen handla om hur Norge var.
Kortfattat var det riktigt bra.
Och nu det lite längre svaret...
Ankom, som tidigare nämnts, till Förde i slutet av Augusti där jag och brorsan blev skjutsade till stugan som vi kallade vårt hem under den tid vi var där. Stugan var en riktigt bra jaktstuga med all tänkbar bekvämlighet, utom möjligtvis bastu. Vi hade ss allt från satellit-TV till diskmaskin, även om propparna gick med viss regelbundenhet när vi körde igång elementen över natten.
Det var med andra ord, lite kallt.
Vi bodde med fyra andra svenskar som också var där för att skära upp lammen under säsongen. Två killar som stod på banden med mig och brorsan, och två tjejer som fick packa köttet. Riktigt bra folk allihop och vi kom alla överraskande väl överens om det mesta. Inga bråk om smulor på diskbänken, bristande dammsugning eller sent festande.
Ja, sent festande blev det väldigt sällan då vi alla allt som oftast var allt för trötta för att vara uppe långt efter midnatt. En viss skillnad från min vanliga levnadsrutin.
En annan större skillnad var det faktum att vi började vår arbetsdag klockan sex på morgonen. Detta innebar då att vi var tvungna att kliva upp kort efter fem, vilket ingen ärbar man någonsinn bör tvingas göra. Bra då att ingen av oss var särskilt ärbara. Dock fanns det en stor fördel med att börja arbeta så pass tidigt, nämligen att arbetsdagen var färdig vid tre. Och då fanns det ju hur många timmar som helst kvar av dagen innan man blev trött och gick och la sig mellan nio och tio.
På arbetet lyckades jag dock slita ut min axel och få trötta fingerleder efter att ha skurit c.a 200k bitar kött. Ja, 200k. Hundra tusen lamm och två bitar på varje som skulle skäras fria från fett, körtlar och annat gojs som sedan blir till djurfoder (inte köttet, det andra). Cheferna hade emellertid viss sympati med mig och tillät mig istället lyfta och knuffa runt djuren delar av arbetsdagen, vilket visade sig vara mycket bättre för både axel och fingrar. Detta faktiskt skrivet helt utan ironi.
Dessutom är axeln och fingrarna nästan helt ok nu, några dagar efter sista snittet drogs.
Även värt att nämna är att jag gick ner en hel drös med kilo när jag var där. Närmare sagt så har jag gått ner drygt 15 kg sen jag åkte från Island i Maj. Kilo jag mår väldigt bra av att bli av med och sen ska jag fortsätta tappa lika många till.
Nåväl. Det sociala? Vi bodde i en stugby c.a 20 km från Förde (där närmsta nattklubb låg), men då det var ett tjugotal andra säsongande svenskar som också blivit förvisade till vildmarken så blev det ändå ett visst umgänge på helgerna. Vardagskvällarna var man allt för trött för att göra något annat än sova och sunka framför TV.n på. På helgerna däremot lyckades vi däremot virka (något jag personligen inte lyckades med), prata strunt med folk från här och där i Sveriges långa land, fika (detta svenska måste) och till och med åka till Bergen en lördag.
Summa summarum måste jag säga att denna vistelse i Norge var riktigt klockren. Jag rekommenderar därför alla som inte har något bättre för sig att köra detta. Pengarna är klart bättre än i Sverige och pga boendesituationen gjorde man knappt av med några heller.
Så till alle er som sitter hemma och inte har något jobb:
Dra till Norge!
Själv åker jag tillbaka om några månader.
Det här ska nämligen handla om hur Norge var.
Kortfattat var det riktigt bra.
Och nu det lite längre svaret...
Ankom, som tidigare nämnts, till Förde i slutet av Augusti där jag och brorsan blev skjutsade till stugan som vi kallade vårt hem under den tid vi var där. Stugan var en riktigt bra jaktstuga med all tänkbar bekvämlighet, utom möjligtvis bastu. Vi hade ss allt från satellit-TV till diskmaskin, även om propparna gick med viss regelbundenhet när vi körde igång elementen över natten.
Det var med andra ord, lite kallt.
Vi bodde med fyra andra svenskar som också var där för att skära upp lammen under säsongen. Två killar som stod på banden med mig och brorsan, och två tjejer som fick packa köttet. Riktigt bra folk allihop och vi kom alla överraskande väl överens om det mesta. Inga bråk om smulor på diskbänken, bristande dammsugning eller sent festande.
Ja, sent festande blev det väldigt sällan då vi alla allt som oftast var allt för trötta för att vara uppe långt efter midnatt. En viss skillnad från min vanliga levnadsrutin.
En annan större skillnad var det faktum att vi började vår arbetsdag klockan sex på morgonen. Detta innebar då att vi var tvungna att kliva upp kort efter fem, vilket ingen ärbar man någonsinn bör tvingas göra. Bra då att ingen av oss var särskilt ärbara. Dock fanns det en stor fördel med att börja arbeta så pass tidigt, nämligen att arbetsdagen var färdig vid tre. Och då fanns det ju hur många timmar som helst kvar av dagen innan man blev trött och gick och la sig mellan nio och tio.
På arbetet lyckades jag dock slita ut min axel och få trötta fingerleder efter att ha skurit c.a 200k bitar kött. Ja, 200k. Hundra tusen lamm och två bitar på varje som skulle skäras fria från fett, körtlar och annat gojs som sedan blir till djurfoder (inte köttet, det andra). Cheferna hade emellertid viss sympati med mig och tillät mig istället lyfta och knuffa runt djuren delar av arbetsdagen, vilket visade sig vara mycket bättre för både axel och fingrar. Detta faktiskt skrivet helt utan ironi.
Dessutom är axeln och fingrarna nästan helt ok nu, några dagar efter sista snittet drogs.
Även värt att nämna är att jag gick ner en hel drös med kilo när jag var där. Närmare sagt så har jag gått ner drygt 15 kg sen jag åkte från Island i Maj. Kilo jag mår väldigt bra av att bli av med och sen ska jag fortsätta tappa lika många till.
Nåväl. Det sociala? Vi bodde i en stugby c.a 20 km från Förde (där närmsta nattklubb låg), men då det var ett tjugotal andra säsongande svenskar som också blivit förvisade till vildmarken så blev det ändå ett visst umgänge på helgerna. Vardagskvällarna var man allt för trött för att göra något annat än sova och sunka framför TV.n på. På helgerna däremot lyckades vi däremot virka (något jag personligen inte lyckades med), prata strunt med folk från här och där i Sveriges långa land, fika (detta svenska måste) och till och med åka till Bergen en lördag.
Summa summarum måste jag säga att denna vistelse i Norge var riktigt klockren. Jag rekommenderar därför alla som inte har något bättre för sig att köra detta. Pengarna är klart bättre än i Sverige och pga boendesituationen gjorde man knappt av med några heller.
Så till alle er som sitter hemma och inte har något jobb:
Dra till Norge!
Själv åker jag tillbaka om några månader.
Comments