Skip to main content

Mycket bra artikel!

Läser just nu den här artikeln från Vanity Fair, som handlar om Islands uppgång och fall. Rekommenderar den verkligen, då killen verkar ha huvudet på skaft och gjort sitt jobb.

Gillar speciellt det här stycket, som beskriver sakerna klart bättre än jag själv lyckats med:

Nor were the Icelanders particularly choosy about what they bought. I spoke with a hedge fund in New York that, in late 2006, spotted what it took to be an easy mark: a weak Scandinavian bank getting weaker. It established a short position, and then, out of nowhere, came Kaupthing to take a 10 percent stake in this soon-to-be defunct enterprise—driving up the share price to absurd levels. I spoke to another hedge fund in London so perplexed by the many bad LBOs Icelandic banks were financing that it hired private investigators to figure out what was going on in the Icelandic financial system. The investigators produced a chart detailing a byzantine web of interlinked entities that boiled down to this: A handful of guys in Iceland, who had no experience of finance, were taking out tens of billions of dollars in short-term loans from abroad. They were then re-lending this money to themselves and their friends to buy assets—the banks, soccer teams, etc. Since the entire world’s assets were rising—thanks in part to people like these Icelandic lunatics paying crazy prices for them—they appeared to be making money. Yet another hedge-fund manager explained Icelandic banking to me this way: You have a dog, and I have a cat. We agree that they are each worth a billion dollars. You sell me the dog for a billion, and I sell you the cat for a billion. Now we are no longer pet owners, but Icelandic banks, with a billion dollars in new assets. “They created fake capital by trading assets amongst themselves at inflated values,” says a London hedge-fund manager. “This was how the banks and investment companies grew and grew. But they were lightweights in the international markets.”

Comments

Popular posts from this blog

Smyger igång lite...

Jag har visst ställt om lite på sistone och har skaffat mig en ny "hobby"... ...nämligen hållbarhet och ett skönare, lugnare och stressfriare liv. Och visst har jag tankar på att skriva något om det framöver - men just idag blir det ett gnällmail som jag just skickat till Järfälla kommun om dessa förbaskade lövblåsare. Så vi inleder min återuppståndelse på detta forumet med det. Lovar i sin tur att återkoppla med svaret, om och när jag får det... Hej, Då jag lämnade min yngste son på förskolan i veckan reagerade jag på att det satt en lapp uppsatt på grinden till gården. På denna lapp meddelade er Entreprenör (Svensk Markservice) att det var dags för höststädning på gården och att det därför bla. kunde vara högljutt när denna städning utförders. Jag blev då påmind om härom veckan när jag gick med den äldre sonen till skolan och (gissningsvis samma) Entreprenör utförde höststädning på skolgården. Då går det män med bensindrivna lövblåsare (vissa av dem med munskyd...

Världens läskigaste spindel

Goliath Bird Eating Spider It's frequently described as "larger than a dinner plate," presumably because spider-scientists don't want to freak people out with the significantly more relevant "big enough to fit over your face." It's a foot across and, when it's in the mood, brings down entire birds and eats them. It doesn't make webs, or leap great distances--it just slowly sneaks up behind things and jumps on them. Yes, just like in your nightmares. Go ahead and check behind you. We'll wait. As if a giant spider that can bring down a moderate-sized flying animal wasn't bad enough, it's one of the "hissing bastard spiders" (that's actually its full scientific name), the creepiest creature to exist outside of a horror novel. At this point, evolution clearly just started piling in everything nasty that could possibly fit: Its spit can dissolve flesh down to the bone AND it can shoot invisible hairs that cut your eyes and mo...

Får jag be om största möjliga… tystnad

Har vi glömt bort tystnaden? Vi tillbringar mer och mer tid med ljud omkring oss; från bilstereon, radion, telefonen, tv.n, eller ljudanläggningen där vi än befinner oss. Vi rör oss från en ljudmiljö, till en annan, där de flesta av oss (jag själv inkluderad) sedan sätter i hörlurar när vi är mellan två ställen för att ytterligare ta till oss ljud. Är vi sedan hemma, så har vi bakgrundsmusik eller TV.n igång. Och på pendeln/bussen har vi alla i lurar för att kunna smita in i vår egna skapade ljudbubbla. Gör vi detta för att slippa bli störda? För att hinna lyssna på just den där saken? Eller är det för att fly undan tystnaden? Jag känner mig lika skyldig till detta som alla oss andra, då min ursprungsidé med det här inlägget var att tipsa om mina favoritpoddar. Förr fick man tystnaden (eller naturens ljud) på köpet, då man inte kunde bära en egen ljudanläggning med sig (kanske var det därför diktsamlingar var vanligare då? Då kunde man stanna till en stund, läs...